Annons


Att inte vilja ha barn..
2 december 2016 #1
Jag har aldrig känt längtan av att få och ha barn, som många av mina vänner gör. En av de värsta saker jag vet är skrikiga barn och slappa föräldrar, och jag kan verkligen inte se mig leva deras liv. Jag kommer ha barn i framtiden. Jag kommer älska mina barn och vänner och släktingars barn, men som det är idag så tycker jag inte om barn generellt. Jag vill inte framstå som "känslokall" eller liknande, men ja, det är svårt att förklara
7 september 2017 #16

Jag förstår er som aldrig vill skaffa barn, det enda jag ber er som funderar på att operera bort livmodern om är att tänka på vad det kan innebära, fördelar som nackdelar. En väninnas mamma har genomgått en sådan operation (dock på grund av sjukdom) och hon hade fruktansvärda smärtor och svårt att gå upprätt efter operationen. Nu, ett par år senare, går hon fortfarande på smärtlindrande för det. Å andra sidan riskerar man ju inte att bli gravid om man gör en sådan operation

17 april 2017 #15

Usch jag känner exakt likadant. Gillar verkligen inte ungar och barn och fattar inte hur man frivilligt kan vilja vara gravid, föda ut en bebis sen ska man ta hand om den också i resten av sitt liv?! Har inga fördomar mot folk som väljer att skaffa barn men känner bara nån avsky mot barn typ?? xd kanske är lite extrem

28 mars 2017 #14
19 mars 2017 #13

Som jag känner nu vid 23års ålder vill jag inte ha barn. Har ingen särskild anledning utan har hela tiden också känt så bara, men det kan väl ändras. Jag har gjort en abort, när jag var oskyddad för att jag var i ett långsiktigt förhållande. Nu använder jag spiral, kändes inte konstigt eller som nått att ångra. Jag varken gillar eller ogillar barn. Brukar vara barnvakt åt systersonen och det är jättekul och han är supergo som så många bebisar men jag känner ändå inte att jag vill ha nån egen.

13 januari 2017 #12

Du är inte den enda som inte vill ha barn. Eller jag kan inte säga att jag inte VILL ha barn. Jag fungerar så att jag anpassar mig oftast efter min partner. Men just för tillfället har jag inte känt att jag behöver ha några bar och som någon skrev längre ner inte haft längtan efter det Det känns som om det är väldigt jobbigt att ha barn, mycket och hålla reda på xD är upptagen med att hålla reda på mig själv just nu!

11 januari 2017 #11

Jag har heller aldrig direkt känt någon längtan efter barn. Jag är 26 år nu och kan absolut tänka mig att skaffa barn i framtiden, men det är ingenting jag känner att jag måste göra. Varför vet jag inte riktigt, kanske är det för att jag tycker det finns så mycket annat jag vill göra i livet samt att jag aldrig varit vidare förtjust i barn. Visst kan de vara söta, men mest av allt stör jag mig på ouppfostrade ungar som skriker och springer omkring, haha

1 januari 2017 #10

Jag vill faktiskt inte heller ha barn. Självklart kanske jag ändrar mig i framtiden, men jag är 18 år nu, och som jag känner just NU så tror jag inte att jag kommer vilja ha barn. Kanske (ett stort mega-kanske) ev via adoption isåfall, då jag är livrädd för att föda barn haha. Men jag är inte speciellt förtjust i barn, de går mig på nerverna för det mesta hehe. Är ett väldigt fåtal ungar jag tycker om (och med fåtal menar jag typ mina syskon och 1-2 ungar till haha)

1 januari 2017 #9
7 december 2016 #8

Jag skulle inte kunna klara av barn. Är för "okärleksfull" för att klara av att ha ungar klängande på mig konstant. Dock vill jag ta hand om fosterbarn, fosterdjur och adoptera djur som farit illa.

2 december 2016 #7

Ja, det tycker jag med! Min pojkvän har 4 systrar och en bror och alla dem har minst ett barn. Så då kan jag få det positiva från barn, att de är söta och roliga att leka med när de är glada, och sen slipper jag allt det andra. Magsjukor, skrik, trotsåldrar och annat som jag inte vill uppleva! Vet inte alls hur det fungerar i Sverige men det låter inte helt orimligt

2 december 2016 #6

Jag vill inte heller ha barn då jag mer eller mindre verkligen skyr dem. Min syster har en son och han ger mig nästan krupp med sitt ständiga skrikande och jagande av hundar. Tackar gud varje dag att det inte är min unge haha. Dessutom är jag medveten om att jag skulle vara kass som förälder och tröttna på ungen efter bara ett par månader och hur schysst skulle det vara? x] Nej som sagt jag vill inte heller någonsin ha barn. Och skulle det ha varit ett alternativ så hade jag nog ändå adopterat.

2 december 2016 #5

Får se vad som sker i framtiden ja! ^_^

2 december 2016 #4
2 december 2016 #3

jag vill inte heller ha barn. och jag känner att det finns absolut ingenting som säger att jag MÅSTE ha barn. Visst, det är en norm och folk undrar. Men det är i slutändan mitt liv och min kropp, så jag väljer själv, så får de undra bäst fn de vill

2 december 2016 #2

Med mina gener och psyke har jag ingen lust att sätta några till världen alls. Mycket möjligt att jag ändrar min åsikt i framtiden, men i nuläget - no kids, usch. ;>

2 december 2016 #1

Jag har aldrig känt längtan av att få och ha barn, som många av mina vänner gör. En av de värsta saker jag vet är skrikiga barn och slappa föräldrar, och jag kan verkligen inte se mig leva deras liv. Jag kommer ha barn i framtiden. Jag kommer älska mina barn och vänner och släktingars barn, men som det är idag så tycker jag inte om barn generellt. Jag vill inte framstå som "känslokall" eller liknande, men ja, det är svårt att förklara